svärja
Swedish
Verb
svärja (present svärjer, preterite svor, supine svurit, imperative svär)
- alternative form of svära
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | svärja | svärjas | ||
| supine | svurit | svurits | ||
| imperative | svärj | — | ||
| imper. plural1 | svärjen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | svärjer | svor | svärjs, svärjes | svors |
| ind. plural1 | svärja | svuro | svärjas | svuros |
| subjunctive2 | svärje | svure | svärjes | svures |
| present participle | svärjande | |||
| past participle | svuren | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Further reading
- svärja in Svensk ordbok.