symtom

Swedish

Alternative forms

Etymology

In the Swedish language since 1730. From Ancient Greek σύμπτωμα (súmptōma, a happening, accident, symptom of disease).

Noun

symtom n

  1. (medicine) symptom
    • 1888, Bernhard Meijer, Excelsior![1], page 76 (433):
      Han tyckte sig ofta känna stickningar och beklämningar i bröstet, och den förfärliga slapphet, hvarur han ej med bästa vilja kunde rycka sig, var ju ett symtom, som ej kunde bortresoneras.
      He often seemed to feel tingling and tightness in his chest, and the terrible weakness from which he could not pull himself with the best of intentions, was a symptom which could not be reasoned away.
  2. (figurative) symptom (indicator of something)
    • 1843, Carl Anton Wetterbergh, Guvernanten. Får gå![2], page 95:
      [] "Mars francais, protecteur de la liberté du mond"; en löjlighet om man så tycker, men ett symtom att frankrike vid den tiden låg i själtåget, []
      [] "Mars francais, protecteur de la liberté du mond"; ridiculous one may think, but a symptom that France at that time lay on the death bed, []

Declension

Declension of symtom
nominative genitive
singular indefinite symtom symtoms
definite symtomet symtomets
plural indefinite symtom symtoms
definite symtomen symtomens

The plural symtomer is also used colloquially.

Derived terms

  • abstinenssymtom (withdrawal symptoms)
  • sjukdomssymtom ((figurative) sign of affliction)
  • symtombild
  • symtomfri (symptom-free)
  • symtomgrupp (symptom group)
  • symtomlös (asymptomatic)

See also

Further reading

Anagrams