tidsbegränsa

Swedish

Etymology

Compound of tid +‎ -s- +‎ begränsa.

Verb

tidsbegränsa (present tidsbegränsar, preterite tidsbegränsade, supine tidsbegränsat, imperative tidsbegränsa)

  1. time-limit

Conjugation

Conjugation of tidsbegränsa (weak)
active passive
infinitive tidsbegränsa tidsbegränsas
supine tidsbegränsat tidsbegränsats
imperative tidsbegränsa —
imper. plural1 tidsbegränsen —
present past present past
indicative tidsbegränsar tidsbegränsade tidsbegränsas tidsbegränsades
ind. plural1 tidsbegränsa tidsbegränsade tidsbegränsas tidsbegränsades
subjunctive2 tidsbegränse tidsbegränsade tidsbegränses tidsbegränsades
present participle tidsbegränsande
past participle tidsbegränsad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.