tintelen

Dutch

Pronunciation

  • Audio:(file)

Verb

tintelen

  1. to tingle, to prickle

Conjugation

Conjugation of tintelen (weak)
infinitive tintelen
past singular tintelde
past participle getinteld
infinitive tintelen
gerund tintelen n
present tense past tense
1st person singular tintel tintelde
2nd person sing. (jij) tintelt, tintel2 tintelde
2nd person sing. (u) tintelt tintelde
2nd person sing. (gij) tintelt tintelde
3rd person singular tintelt tintelde
plural tintelen tintelden
subjunctive sing.1 tintele tintelde
subjunctive plur.1 tintelen tintelden
imperative sing. tintel
imperative plur.1 tintelt
participles tintelend getinteld
1) Archaic. 2) In case of inversion.