tvåvinge

Swedish

Etymology

två (“two”) +‎ vinge (“wing”)

Noun

tvåvinge c

  1. fly (member of order Diptera)
    • 1922, Oscar Ringdahl, “Våra Cinxia (Sericomyia) arter”, in Entomologisk tidskrift, volume 43, page 178:
      De höra ju också till våra största och vackraste tvåvingar.
      Of course they are also among our biggest and prettiest flies.

Declension

Declension of tvåvinge
nominative genitive
singular indefinite tvåvinge tvåvinges
definite tvåvingen tvåvingens
plural indefinite tvåvingar tvåvingars
definite tvåvingarna tvåvingarnas
This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.