två

See also: TVA, tva, tvá, tvaa, tváa, and þvá

Norwegian Nynorsk

Etymology

From Old Norse þvá, from Proto-Germanic *þwahaną.

Verb

två (present tense tvår, past tense tvådde, past participle tvått/tvådd, passive infinitive tvåast, present participle tvåande, imperative två)

  1. (transitive) to wash

References

Swedish

Swedish numbers (edit)
20
[a], [b] ←  1 2 3  → 
    Cardinal: två
    Ordinal: andra
    Ordinal abbreviation: 2:a
    Multiplier: tvåfaldig
    Fractional: halva

Pronunciation

  • IPA(key): /tvoː/, [ˈtv̥oə̯]
  • Audio:(file)

Etymology 1

From Old Swedish tvēr, from Old Norse tveir, from Proto-Germanic *twai, from Proto-Indo-European *dwóh₁.

Numeral

två

  1. two
Synonyms
  • tu (neuter) (archaic, poetic)
  • tvenne (archaic)
Coordinate terms
Swedish cardinal numbers from 0 to 99
—0 —1 —2 —3 —4 —5 —6 —7 —8 —9
0— noll ett, en två tre fyra fem sex sju åtta nio
1— tio elva tolv tretton fjorton femton sexton sjutton arton nitton
2— tjugo tjugoett, tjugoen tjugotvå tjugotre tjugofyra tjugofem tjugosex tjugosju tjugoåtta tjugonio
3— trettio trettioett, trettioen trettiotvå trettiotre trettiofyra trettiofem trettiosex trettiosju trettioåtta trettionio
4— fyrtio fyrtioett, fyrtioen fyrtiotvå fyrtiotre fyrtiofyra fyrtiofem fyrtiosex fyrtiosju fyrtioåtta fyrtionio
5— femtio femtioett, femtioen femtiotvå femtiotre femtiofyra femtiofem femtiosex femtiosju femtioåtta femtionio
6— sextio sextioett, sextioen sextiotvå sextiotre sextiofyra sextiofem sextiosex sextiosju sextioåtta sextionio
7— sjuttio sjuttioett, sjuttioen sjuttiotvå sjuttiotre sjuttiofyra sjuttiofem sjuttiosex sjuttiosju sjuttioåtta sjuttionio
8— åttio åttioett, åttioen åttiotvå åttiotre åttiofyra åttiofem åttiosex åttiosju åttioåtta åttionio
9— nittio nittioett, nittioen nittiotvå åttiotre nittiofyra nittiofem nittiosex nittiosju nittioåtta nittionio
Swedish cardinal numbers from 100 onward

See also

Etymology 2

From Old Swedish þvā, from Old Norse þvá, from Proto-Germanic *þwahaną.

Verb

två (present tvår, preterite tvådde, supine tvått, imperative två)

  1. to wash (one's hands)
    • 1541, Gustav Vasa Bible, Gospel of John, 13:10
      Jesus sadhe til honom / Then som twaghen är / honom görs icke behooff / vthan at twå fötterna / men han är all reen. Och j ären rene / doch icke alle.
      (pre-1906 spelling) Jesus sade till honom: Den som tvagen är, honom görs icke behof, utan att två fötterna; men han är all ren; och I ären rene, dock icke alle.
      Jesus saith to him, He that is washed needeth not save to wash his feet, but is clean every whit: and ye are clean, but not all.
  2. (by extension) to cleanse oneself of accusations
Usage notes
  • The strong conjugation is generally archaic/obsolete, except for the past participle and supine tvagen and tvagit
Conjugation
Conjugation of två (weak)
active passive
infinitive två tvås
supine tvått tvåtts
imperative två —
imper. plural1 tvån —
present past present past
indicative tvår tvådde tvås tvåddes
ind. plural1 två tvådde tvås tvåddes
subjunctive2 två tvådde tvås tvåddes
present participle tvående
past participle tvådd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Conjugation of två (class 6 strong)
active passive
infinitive två tvås
supine tvagit tvagits
imperative två —
imper. plural1 tvån —
present past present past
indicative tvår tvog tvås tvogs
ind. plural1 två tvogo tvås tvogos
subjunctive2 två tvoge tvås tvoges
present participle tvående
past participle tvagen

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

Further reading

Anagrams

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.