tydliggöra
Swedish
Etymology
Verb
tydliggöra (present tydliggör, preterite tydliggjorde, supine tydliggjort, imperative tydliggör)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | tydliggöra | tydliggöras | ||
| supine | tydliggjort | tydliggjorts | ||
| imperative | tydliggör | — | ||
| imper. plural1 | tydliggören | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | tydliggör | tydliggjorde | tydliggörs, tydliggöres | tydliggjordes |
| ind. plural1 | tydliggöra | tydliggjorde | tydliggöras | tydliggjordes |
| subjunctive2 | tydliggöre | tydliggjorde | tydliggöres | tydliggjordes |
| present participle | tydliggörande | |||
| past participle | tydliggjord | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.