upprätta
Swedish
Etymology
Verb
upprätta (present upprättar, preterite upprättade, supine upprättat, imperative upprätta)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | upprätta | upprättas | ||
| supine | upprättat | upprättats | ||
| imperative | upprätta | — | ||
| imper. plural1 | upprätten | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | upprättar | upprättade | upprättas | upprättades |
| ind. plural1 | upprätta | upprättade | upprättas | upprättades |
| subjunctive2 | upprätte | upprättade | upprättes | upprättades |
| present participle | upprättande | |||
| past participle | upprättad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.