uppträda

Swedish

Etymology

From upp +‎ träda.

Pronunciation

  • IPA(key): /ɵpːˈtrɛːˌda/

Verb

uppträda (present uppträder, preterite uppträdde, supine uppträtt, imperative uppträd)

  1. to perform
    Snart är det Karls tur att uppträda med sin gitarr.
    Soon it is Karl's turn to perform with his guitar.
  2. to behave
    Han uppträder som om han vore fem år.
    He behaves like he's five years old.
  3. to happen.

Conjugation

Conjugation of uppträda (weak)
active passive
infinitive uppträda uppträdas
supine uppträtt uppträtts
imperative uppträd —
imper. plural1 uppträden —
present past present past
indicative uppträder uppträdde uppträds, uppträdes uppträddes
ind. plural1 uppträda uppträdde uppträdas uppträddes
subjunctive2 uppträde uppträdde uppträdes uppträddes
present participle uppträdande
past participle uppträdd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.