Anständigkeit

German

Etymology

anständig (decent) +‎ -keit

Pronunciation

  • IPA(key): [ˈanʃtɛndɪçˌkaɪ̯t]
  • Audio:(file)
  • Hyphenation: An‧stän‧dig‧keit

Noun

Anständigkeit f (genitive Anständigkeit, no plural)

  1. decency, respectability, honesty
    Synonym: Anstand
    Antonym: Unanständigkeit

Declension

Derived terms

  • Wohlanständigkeit

Further reading