färd
See also: fard
Swedish
Etymology
From Old Swedish færþ, from Old Norse ferð, from Proto-Germanic *fardiz. Cognate with Dutch vaart and German Fahrt. Doublet of fart, which is from Old Saxon via Middle Low German.
Pronunciation
Audio: (file)
Noun
färd c
Declension
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | färd | färds |
definite | färden | färdens | |
plural | indefinite | färder | färders |
definite | färderna | färdernas |
Derived terms
- båtfärd
Related terms
References
- färd in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- färd in Svensk ordbok (SO)
- färd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- färd in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)