förgiva

Swedish

Etymology

Inherited from Old Swedish forgiva, from Old Norse fyrirgefa, from Proto-Germanic *fragebaną. Cognate with Icelandic fyrirgefa, English forgive and German vergeben.

Verb

förgiva

  1. (obsolete, transitive) To pardon (someone); to waive any negative feeling towards or desire for punishment.
    • Gud hiälpe hans Siäl och Anda och förgifve honom sina skulder och synder

References