hinna före

Swedish

Etymology

From hinna +‎ före.

Verb

hinna före (present hinner före, preterite hann före, supine hunnit före, imperative hinn före)

  1. (transitive, intransitive) to make it before (someone) (to a location, etc.)
    Vi hann före Erik till mormor
    We got to grandma's before Erik did

Conjugation

Conjugation of hinna (class 3 strong)
active passive
infinitive hinna före hinnas före
supine hunnit före hunnits före
imperative hinn före —
imper. plural1 hinnen före —
present past present past
indicative hinner före hann före hinns före, hinnes före hanns före
ind. plural1 hinna före hunno före hinnas före hunnos före
subjunctive2 hinne före hunne före hinnes före hunnes före
present participle förehinnande
past participle förehunnen

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.