knulla

Swedish

Etymology

From Proto-Germanic *knuzlijaną (to beat; push; mash), from Proto-Indo-European *gen- (to squeeze, pinch, kink, ball up).

Compare German knallen, Dutch knallen and Danish knalde.

Pronunciation

  • IPA(key): /²knɵlːa/

Verb

knulla (present knullar, preterite knullade, supine knullat, imperative knulla)

  1. (transitive, intransitive, vulgar) to fuck (have sex (with))
    Jag vill knulla dig så jävla hårt
    I want to fuck you so fucking hard
    Ska vi knulla?
    Wanna fuck?
    • 1989, “Dyra tanter [Expensive ladies]”, in Magnus Uggla (lyrics), Magnus Uggla, Anders Henriksson (music), 35-åringen [The 35-year-old]‎[1], performed by Magnus Uggla:
      Hej, alla snygga dyra tanter, som knullat till sig diamanter. Fina titlar, herrar med adligt renommé. Trots att ni pryda eleganter döljer er i högfärdsmask, så vet vi alla att ni blott är fnask.
      Hey, all you good-looking, expensive ladies, who have fucked your way to diamonds [have fucked to themselves diamonds]. Fancy titles, gentlemen of noble repute. Even though you prudish elegances hide yourselves behind a mask of haughtiness, we all know you are just hookers.

Conjugation

Conjugation of knulla (weak)
active passive
infinitive knulla knullas
supine knullat knullats
imperative knulla
imper. plural1 knullen
present past present past
indicative knullar knullade knullas knullades
ind. plural1 knulla knullade knullas knullades
subjunctive2 knulle knullade knulles knullades
present participle knullande
past participle knullad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

Chiefly of animals

Derived terms

References