rättfärdiggörare

From rättfärdiggöra (“justify”) +‎ -are (“-er”).

rättfärdiggörare c

1. (theology) Justifier (one who absolves others from sin and declares them righteous)
   • 1912, Philipp Melanchthon, “Augsburgska bekännelsens apologi”, in Oscar Bensow, transl., Konkordieboken‎^[1], P. A. Norstedt & söners förlag, accessed at Runeberg.org, archived from the original on 17 June 2017, page 289:

     Hören min röst, d.v.s. tron på mig, att jag är eder Gud, att jag vill att man om mig skall veta, att jag förbarmar mig och hjälper, och icke har jag behof af edra slaktoffer, men liten på, att jag vill vara eder Gud, rättfärdiggörare och frälsare.

     Hear My voice, i.e. believe Me, that I am your God, that I want people to know about Me, that I show mercy and help, and I have no need of your sacrificial offerings, but trust, that I want to be your God, Justifier, and Savior.

   • 1957, Philipp Melanchthon, “Augsburgska bekännelsens apologi”, in Hjalmar Lindroth, transl., Konkordieboken‎^[2], Samfundet Pro Fide et Christianismos, accessed at Logosmappen.net, archived from the original on 14 September 2024:

     Men dessa säga, att människorna förtjäna syndernas förlåtelse genom iakttagandet av människostadgarna. Vad är detta annat än att vid sidan av Kristus insätta en annan rättfärdiggörare och en annan medlare?

     But these people say, that men merit the remission of sins by the observance of manmade laws. What else is this than to appoint another Justifier, and another Mediator, besides Christ?

• rättfärdiggörare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)