småkusin

Swedish

Etymology

Compound of små (little) +‎ kusin (cousin).

Pronunciation

  • IPA(key): (Sweden) /²smoːkɵˌsiːn/
  • IPA(key): (Finland) /ˈsmoːkʉˌsiːn/

Noun

småkusin c

  1. (Sweden, often in the plural) younger (first) cousin
    • 2012, “Ungdomar om sina förebilder”, in Sydsvenskan[1]:
      Jag har några småkusiner som jag tror ser upp till mig. Det är roligt att själv vara en förebild tycker jag.
      I have some younger cousins who I think look up to me. It’s fun to be a role model myself, I think.
  2. (Finland) second cousin (grandchild of a grandparent’s sibling)
    Synonyms: syssling, tremänning, nästkusin, A-kusin
    • 2007, Jutta Zilliacus, Pianostämmarens dotter:
      Egentligen var hon bara en småkusin, eftersom våra mödrar var kusiner, men det spelade ingen roll.
      Actually, she was just a second cousin, since our mothers were cousins, but it didn’t matter.

Declension

Declension of småkusin
nominative genitive
singular indefinite småkusin småkusins
definite småkusinen småkusinens
plural indefinite småkusiner småkusiners
definite småkusinerna småkusinernas

References