väcka

From Old Swedish vækia, vækkia, from Old Norse vekja, from Proto-Germanic *wakjaną.

• IPA^(key): /²vɛka/
• Rhymes: -²ɛka

• Audio:

  (file)

• Homophone: vecka

väcka (present väcker, preterite väckte, supine väckt, imperative väck)

1. to wake up, to wake, to awaken (cause to become awake, from sleep or more generally – compare vakna)

   Conny väckte barnen ― Conny woke up the children

   Jag väcktes av smällen ― I was awakened by the bang

   1. to raise

      Nekromantiker kan väcka de döda till liv / kan väcka döda

      Necromancers can raise the dead

2. to cause the emergence of (something – often feelings, memories, questions, or the like); to raise, to arouse, to evoke, etc.

   Hans agerande väckte misstankar ― His behavior raised suspicions

   Beslutet väcker många frågor ― The decision raises many questions

   Bilder som väcker minnen ― Images that bring back memories

   Synopsen väckte mitt intresse ― The synopsis piqued my interest

   väcka någons ilska ― rouse someone's ire

   Hoppet väcktes inom mig ― [The] hope was awakened within me

3. (law) to bring (indictment), press (charges)

   väcka åtal mot ― to bring indictment against

4. (law) to open (a case)

   väcka ett ärende ― to open a case

   Synonyms: inleda, anhängiggöra

• väcka ont blod
• väckbar

• väckarklocka
• vaka
• vaken
• vakna

• framkalla

• väcka in Svensk ordbok (SO)
• väcka in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• väcka in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)