محكمة
See also: محکمه
Arabic
| Root |
|---|
| ح ك م (ḥ k m) |
| 19 terms |
Etymology
Noun of place from the verb حَكَمَ (ḥakama).
Pronunciation
- IPA(key): /maħ.ka.ma/
Noun
مَحْكَمَة • (maḥkama) f (plural مَحَاكِم (maḥākim))
Declension
| singular | singular triptote in ـَة (-a) | ||
|---|---|---|---|
| indefinite | definite | construct | |
| informal | مَحْكَمَة maḥkama |
الْمَحْكَمَة al-maḥkama |
مَحْكَمَة maḥkamat |
| nominative | مَحْكَمَةٌ maḥkamatun |
الْمَحْكَمَةُ al-maḥkamatu |
مَحْكَمَةُ maḥkamatu |
| accusative | مَحْكَمَةً maḥkamatan |
الْمَحْكَمَةَ al-maḥkamata |
مَحْكَمَةَ maḥkamata |
| genitive | مَحْكَمَةٍ maḥkamatin |
الْمَحْكَمَةِ al-maḥkamati |
مَحْكَمَةِ maḥkamati |