vagarejar

Catalan

Etymology

From vagar +‎ -ejar.

Pronunciation

  • IPA(key): (Central) [bə.ɣə.ɾəˈʒa]
  • IPA(key): (Balearic) [və.ɣə.ɾəˈʒa]
  • IPA(key): (Valencia) [va.ɣa.ɾeˈd͡ʒaɾ]

Verb

vagarejar (first-person singular present vagarejo, first-person singular preterite vagaregí, past participle vagarejat); root stress: (Central) /ɛ/; (Valencia) /e/; (Balearic) /ə/

  1. (intransitive) to wander, to drift
    Synonyms: vagar, errar
  2. (intransitive) to idle

Conjugation

Derived terms

  • vagareig

Further reading