lykta

Icelandic

Etymology

From lykt.

Pronunciation

  • IPA(key): /ˈlɪxta/

Verb

lykta (weak verb, third-person singular past indicative lyktaði, supine lyktað)

  1. (intransitive) to smell

Conjugation

lykta – active voice (germynd)
infinitive nafnháttur lykta
supine sagnbót lyktað
present participle
lyktandi
indicative
subjunctive
present
past
present
past
singular ég lykta lyktaði lykti lyktaði
þú lyktar lyktaðir lyktir lyktaðir
hann, hún, það lyktar lyktaði lykti lyktaði
plural við lyktum lyktuðum lyktum lyktuðum
þið lyktið lyktuðuð lyktið lyktuðuð
þeir, þær, þau lykta lyktuðu lykti lyktuðu
imperative boðháttur
singular þú lykta (þú), lyktaðu
plural þið lyktið (þið), lyktiði1
1 Spoken form, usually not written; in writing, the unappended plural form (optionally followed by the full pronoun) is preferred.
lyktast – mediopassive voice (miðmynd)
infinitive nafnháttur að lyktast
supine sagnbót lyktast
present participle
lyktandist (rare; see appendix)
indicative
subjunctive
present
past
present
past
singular ég lyktast lyktaðist lyktist lyktaðist
þú lyktast lyktaðist lyktist lyktaðist
hann, hún, það lyktast lyktaðist lyktist lyktaðist
plural við lyktumst lyktuðumst lyktumst lyktuðumst
þið lyktist lyktuðust lyktist lyktuðust
þeir, þær, þau lyktast lyktuðust lyktist lyktuðust
imperative boðháttur
singular þú lyktast (þú), lyktastu
plural þið lyktist (þið), lyktisti1
1 Spoken form, usually not written; in writing, the unappended plural form (optionally followed by the full pronoun) is preferred.
lyktaður — past participle (lýsingarháttur þátíðar)
strong declension
(sterk beyging)
singular (eintala) plural (fleirtala)
masculine
(karlkyn)
feminine
(kvenkyn)
neuter
(hvorugkyn)
masculine
(karlkyn)
feminine
(kvenkyn)
neuter
(hvorugkyn)
nominative
(nefnifall)
lyktaður lyktuð lyktað lyktaðir lyktaðar lyktuð
accusative
(þolfall)
lyktaðan lyktaða lyktað lyktaða lyktaðar lyktuð
dative
(þágufall)
lyktuðum lyktaðri lyktuðu lyktuðum lyktuðum lyktuðum
genitive
(eignarfall)
lyktaðs lyktaðrar lyktaðs lyktaðra lyktaðra lyktaðra
weak declension
(veik beyging)
singular (eintala) plural (fleirtala)
masculine
(karlkyn)
feminine
(kvenkyn)
neuter
(hvorugkyn)
masculine
(karlkyn)
feminine
(kvenkyn)
neuter
(hvorugkyn)
nominative
(nefnifall)
lyktaði lyktaða lyktaða lyktuðu lyktuðu lyktuðu
accusative
(þolfall)
lyktaða lyktuðu lyktaða lyktuðu lyktuðu lyktuðu
dative
(þágufall)
lyktaða lyktuðu lyktaða lyktuðu lyktuðu lyktuðu
genitive
(eignarfall)
lyktaða lyktuðu lyktaða lyktuðu lyktuðu lyktuðu

Norwegian Bokmål

Alternative forms

Noun

lykta m or f

  1. definite feminine singular of lykt

Norwegian Nynorsk

Noun

lykta f

  1. definite singular of lykt

Swedish

Pronunciation

  • IPA(key): /²lʏkta/
  • Homophone: lyckta

Noun

lykta c

  1. a lantern
  2. (chiefly in some compounds) an encased light (more generally, including electric ones)
    baklykta
    tail light
  3. bald face (a horse marking)

Declension

See also

Verb

lykta (present lyktar, preterite lyktade, supine lyktat, imperative lykta)

  1. (archaic) to end, to terminate
    • 1541, Gustav Vasa Bible, Matthew 7:28
      Och thet begaff sigh, när Jesus lychtadhe thetta talet, Wardt folcket förskreckt offuer hans lärdom
      (pre-1906 spelling) Och det begaf sig, när Jesus lyktade detta talet, vardt folket förskräckt öfver hans lärdom
      And it came to pass, when Jesus had ended these sayings, the people were astonished at his doctrine
    • 1915, Dan Andersson, Svarta ballader, En spelmans jordafärd:
      [] Det är bara Olle spelman, susar tall och sjunger gran,
      han har lyktat sina hemlösa år. []
      [] 'Tis only Olle fiddler, rustles pine and sings spruce,
      he has ended his homeless years. []

Conjugation

Conjugation of lykta (weak)
active passive
infinitive lykta lyktas
supine lyktat lyktats
imperative lykta
imper. plural1 lykten
present past present past
indicative lyktar lyktade lyktas lyktades
ind. plural1 lykta lyktade lyktas lyktades
subjunctive2 lykte lyktade lyktes lyktades
present participle lyktande
past participle lyktad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References